We have detected that you are located in . Do you want to switch to the local site?
När man söker vård för obesitas för första gången får man något som kallas livsstilsbehandling. Då hjälper för det mesta en sköterska eller dietist till att förändra ens kost- och motionsvanor.
Små förändringar i hur mycket man rör på sig kan göra stor skillnad för den som lever med obesitas. Det är viktigt att tänka långsiktigt och att öka sin aktivitet stegvis. Målet är 150 minuters fysisk aktivitet i veckan. För att nå dit behöver man hitta aktiviteter som man tycker om och kan fortsätta med över tid.
Med fysisk aktivitet menas alla rörelseformer som ökar energiomsättningen. Det kan antingen vara vardagliga aktiviteter som att promenera eller ta trapporna, eller mer riktad träning som att jogga, simma eller styrketräna.
Visste du att man kan få fysisk aktivitet på recept (FaR) via vården? Det baseras på en rörelseaktivitet som är anpassad efter ens individuella förutsättningar och önskemål.
Hur man äter är viktigare än att bara äta färre kalorier. Att behandla obesitas handlar inte om att hitta en mirakeldiet, utan om att titta på matmönster. Löper man större risk att äta för mycket vid en särskild tidpunkt? Ändras matvanorna när man känner sig trött, stressad eller ledsen? Mättnadskänslan efter att ha ätit kan också variera från person till person. Det beror på att kroppens aptitsignaler rubbar både hunger- och mättnadskänsla hos den som lever med obesitas.
Det finns många psykologiska aspekter när det kommer till att hantera sin vikt. Vid behov kan livsstilsbehandling innefatta beteendeterapi som hjälper till att identifiera mönster som bidrar till att man går upp i vikt. Det kan handla om stora portioner, för många mellanmål eller att äta trots att man inte är hungrig. Terapiformen fokuserar på att förändra dessa mönster för att uppnå långsiktig viktminskning och förbättrad hälsa.
Att behålla en lägre vikt är biologiskt svårt eftersom kroppen inte kan skilja på medveten viktnedgång och svält. När vikten minskar saktar ämnesomsättningen automatiskt ner för att spara energi, samtidigt som nivåerna av hungerhormonet ghrelin stiger och mättnadshormonet leptin sjunker. Studier visar och belyser att de allra flesta ökar i vikt igen inom två till fem år utan långsiktigt stöd.
En grundläggande livsstilsbehandling leds vanligtvis av en sjuksköterska eller dietist och fokuserar på långsiktiga förändringar av kost och fysisk aktivitet. Motionsdelen handlar om att hitta regelbunden rörelse i vardagen, medan kostdelen syftar till att etablera regelbundna måltidsrutiner. Ofta ingår även beteendeterapi för att hjälpa patienten att identifiera och bryta invanda mönster, som att äta för stora portioner eller att äta på grund av stress.
Kostråd vid obesitas handlar inte om kortvariga eller stränga dieter, utan om att hitta näringsrika matvanor som förebygger viktökning och fungerar i längden. Det är bra att välja hälsosamma fetter som växtbaserade alternativ framför smör och grädde. Eftersom orsakerna bakom obesitas är individuella finns det inga universallösningar, och man kan behöva stöd av en dietist för att hitta rätt strategier.
För att uppnå en hållbar förändring bör man flytta fokus från enbart siffror på vågen till att sätta upp konkreta hälsomål i vardagen. En dietist specialiserad på obesitas kan hjälpa till att skapa ett helhetsgrepp kring hur, vad och när man äter. Detta stöd är viktigt för att bygga upp personliga strategier och undvika att man tar till extrema eller skadliga metoder om viktnedgången under perioder stannar av.
Kroppens matintag styrs av kemiska budbärare i form av hormoner, där ghrelin från magsäcken väcker hunger medan leptin från fettvävnaden signalerar mättnad. Hos en person som lever med obesitas är detta samspel rubbat. Forskning visar att tillståndet leder till en nedsatt biologisk känslighet för mättnadshormoner, vilket gör att hjärnan inte uppfattar mättnadssignaler på ett normalt sätt.
Följande frågor kan göra det enklare för dig att reflektera över din vikthistorik, dina levnadsvanor och dina mål inför ett läkarbesök. Alla frågor kanske inte är relevanta för dig – då hoppar du bara över den och fortsätter med nästa.
Vill du ha snabba svar på viktiga frågor om obesitas? I den här broschyren har vi samlat allt som är bra att veta om sjukdomen och när det är dags att söka hjälp.
